Nu blommar det på bar kvist...

Kär vän från Konstfacktiden har gått och gift sig i sommar. Då får man kreera en kvist med filtblommor till paketet.

Snurrigt i Hälsingland

På hemväg från bröllopsfesten försökte jag fånga den nya skylinen i Bollnäs kommun. Tre ståtliga vindsnurror i Flästa. Här kan en anas till höger om ladtaket.

Paketinslagning

Gjorde ett bröllopspaket innan sommaren. Alltid nåt?

Sommartorka

Ja, jag släpade med mig massa tyger, band, spetsar samt kläder som skulle sys om, till alla lediga stunder jag skulle få i sommarhuset. Ja, jag släpade med mig massa papper, tusch och penslar till alla lediga stunder jag skulle få i sommarhuset. Varje år samma visa. Utan resultat. Jag har ju fullt upp med att leka fantasilekar med min äldste son, amma min yngste, plocka fram kräm ur kylen, tvätta och hänga tvätt, åka runt på vansinnigt många loppisar, äta alldeles för mycket av det goda och hänga vid datorn på mina lediga stunder.  Det enda något så när kreativa jag gjort är att handfålla samt att sy i "hankar" i sex stycken kökshanddukar. Sen ska jag trycka eller brodera nåt fint eller fyndigt och ge dem till min mor i födelsedagspresent så hon har nåt att torka disk på. Alltid något?

kartoman

Fixade en jättekarta över Stockholm med SKBs alla fastigheter (foto monterat på små pinnar) nedstoppade på rätt (?) ställe inför en jubileumsutställning. Tror kollegan fick sköta placeringen när jag tänker efter... är inte så hemma på kartografin över huvudstaden. Gillar dock kartor, gammal orienterare som jag är.

ruta på ruta

I brist på tid till större konstnärliga projekt så kan man "utnyttja stunderna" (som en gammal hälsingekvinna sa när hon stickade strumpor samtidigt som hon stod vid spisen och lagade mat) och virka mormorsrutor när man är instängd i en bil någonstans längs E4. Rutorna går i färgerna gul/orange/röd/cerise/lila/blå och tanken är att det så småningom ska bli en snygg pläd som matchar min färgsprakande ryamatta.

Björnfrossa

Som sagt: Björnar har en förmåga att krypa in i mina drömmar. Därför blir det lätt björnar i mina bilder också. Det ska visst vara mitt totemdjur, men jag är livrädd för bestarna. Det kanske har sin förklaring i att mina syskon skjutsade runt mig i barnvagn i en äldre, mörk byggnad och skrämde mig genom att bland annat skaka på ett björnskinn. Bonnalandets svar på spöktåg...